Det finns många aspekter som inkräktar på teknikens revir. Bara för att det är människans egenskaper som till mångt och mycket styr över områdets komplexitet betyder det inte att de samtidigt har ensamrätt på det. Det som vi känner till som teknik har genom historiens gång övervakats av vetenskap, politik, religion, kultur och ekonomi. Det kan ibland tyckas som att det inte finns några begränsningar men verkligheten har sett tämligen annorlunda ut. Det renaste formen av teknik är något institutionsstyrt där den enskilda människan i slutändan inte har särskilt mycket att säga till om. Även om världen fått ta del av många teknikintresserade tänkare handlar det ändå om vad de övervakande institutionerna väljer att satsa ekonomi, politik och samhälle på. Det här är något som allt som oftast går före individen och därmed är varje resa inom grenen en utmaning i sig.

Legitimiteten i personlighetsfaktorn uppnås trots allt genom att teknik innefattar såväl tanke som handling. Den kan på inget motsvarande sätt omsätta teori i praktik och vice versa. Det här underlättas dessutom av att människan är just en tänkande varelse som har egenskapen av att behärska detta område. Hen kan på samma sätt både föreställa sig en handling för att sedan utföra densamma och gå bakvägen där utförandet övergår i föreställning. Det här kan även utspela sig i att en teknisk tanke kan förvandlas till ett praktiskt tillvägagångssätt för att sedan vända på steken och gå i motsatt riktning.

Vi är alla olika vilket uppenbarar sig i såväl bakgrund som förutsättningar. Världen förhåller sig nämligen intakt med både orättvisor samt ojämlikheter vilket i slutändan medför att ingenting egentligen är någonting för alla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.